Nu har mer än en månad passerat. Jag hoppas du mår bättre nu, utan mig. Att du kan och har gått vidare, för det är vad jag vill. Du kommer må så mycket bättre då, hitta någon ny och glöm mig. Glöm allt vi hade, och vilka vi var tillsammans. Jag försöker göra det. Även om jag inte har lyckats än och skulle kunna göra allt för att komma över dig, så kommer det fortfarande att ta lång tid. Jag vet att det sårar dig att se mig med någon annan, men lika ont gör det i mig se dig med någon annan. Jag känner mig ensam, hela tiden, men när det var du och jag så kände jag mig aldrig det. Det krossar mig att veta att du och jag inte är skapade för varandra och att oavsett hur mycket vi försöker så kommer det aldrig att fungera. Och oturligt nog kan ändå inte en av oss endast hålla sig till den andra.. Det var tydligt då att vi inte var menade för varandra. Det var nog aldrig äkta kärlek, men då jävligt nära. Du vet att jag älskar dig, men jag hatar dig mer.